Jag har haft medvetandet ända sedan vi bytte bostad för drygt ett år sedan. Jag tycker att vi har en för hög bostadsbelåning. Och det har inte så mycket med bostadens värde då, nu eller framöver utan enbart så som del av inkomst. Räntekostnaden för bostaden har vi fördubblat jämfört med tidigare - från 10% av disponibel inkomst till 20% vid 5% ränta. Nu är inte detta hela bilden av vår privatekonomi men ändå viktig. Vi har marginaler att klara betydligt högre räntor än idag, men man ska ju leva också. Det är också därför som familjen plan är att amortera progressivt över tiden. Året jag fyller 61 är vi skuldfria på huset. 16 år och 2,5 miljoner kronor. Jag har berättat tidigare om detta via min kalkyl
'skuldfri snabbt'.
Det är bra tider att amortera nu om man har stora lån. Låg ränta ger möjlighet till kraftfullare tag. Men antingen så brister medvetenheten kring vad stora bolån kan göra mot den egna ekonomin eller så hoppas man på evigt låga räntor.
Amorteringsviljan är ganska skral, allt enligt
en undersökning gjord av Swedbank. För dig som inte orkar läsa den vill jag kort sammanfatta dess huvudpunkter.
Ju högre bolån, desto sämre amorteringsvilja. Anmärkningsvärt är dock att hushåll med barn amorterar bättre än hushåll utan. En högre lön påverkar inte heller viljan att amortera eller spara. Vart femte hushåll i storstad med bolån varken amorterar eller pensionssparar. Slutsatsen som dras i rapporten är att dessa låntagare upplever sina lån som så stora att det inte 'märks' på dem om man amorterar. Dessvärre ett farligt resonemang.
Cornucopia skriver om samma rapport och jag håller med om att om du inte anser dig ha råd att amortera med dagens räntenivå lever du farligt inför framtiden.
Jag vill rekommendera dig att se
Vetenskapens värld om den senaste finansiella kollapsen. Själv blev jag mycket obehaglig till mods. Kanske kan jag tjäna mer pengar på aktier men jag vet att en amortering är bergsäker. Här kommer en illustrativ bild av familjen Pennings amorteringsplan. Varje tårtbit är ett år.
Den översta lilla blå biten är första årets amortering. Med bibehållen takt tar det 43 år att bli skuldfri. Och då är jag så gammal att jag inte har mer än pension att betala med. Vi tar det dock på 17 år enligt plan. Hur ser din amorteringsplan ut?
Vad kostar boendet för folk? Du kan läsa om en del
här.
Läs även andra bloggares åsikter om
Bolån,
Amortering,
Ränta,
Familj,
Bostad,
intressant?
Färlig bild över din amorteringsplan, jag vette 17 hur våra kommer att bli. Dock så tog jag det till mig i sommras när du postade förstagången att öka amorteringen för varje år, jag kommer dock dra det ett steg längre och öka ränteskillnaden varje månad.
SvaraRaderaRapporten från Swedbank läste jag också igår. Jag tror att det är en helt annan medvetenhet hos föräldrar med barn, liksom lite mer ansvarstagande.
Öka ränteskillnaden, hur menar du då? :)
RaderaSjälv har jag (vi) inte någon uttalad strategi för vår amortering, utan vi lägger undan 9000:- i månaden till ränta+amortering. Vid dagens ränta innebär det ungefär 5000:- till ränta och 4000:- till amortering. Detta leder med samma låga ränta som idag (knappast troligt, men ändå) att vi är skuldfria några år före min pension. Är lite sugen på att göra en uppräkning på våra 9000:- som varit samma sen huset köptes 2007, men jag måste ju få med mig sambon också. :)
SvaraRaderaSjälv har jag gjort (och finner nöje i) ett otaliga excel-blad för att kolla skuldsaldot över tid baserat på olika räntor och amorteringsplaner.
Detta är något som nästan borde vara obligatoriskt för att få teckna stora lån, för det blir snart väldigt tydligt att den välbekanta (?) 'ränta på ränta'-effekten ju är applicerbar även på lånen. Bara man börjar minska skulden så minskar ju räntorna och man kan per automatik amortera mera vilket leder till än lägre räntekostnad....
Tyvärr är det väl inte folk som läser privatekonomibloggar som behöver göra läxan...
Jag tror att du slår huvudet på spiken, allt medan folk stoppar huvudet i sanden. :)
RaderaHej!
SvaraRaderaJag har gjort en beräkning så att jag ska ha bolånet betalt tills jag fyller 65 år. I år blir det 2.600 kr per månad, men ska ökas årligen med 3,5%.
//E
Ja, tills pensionen är det nog klokt att vara obelånad.
RaderaEn viss restskuld är väl inget fel om man tänkt sig flytta? Fastigheten lär väl knappast vara värdelös.
RaderaMen skall man bo kvar så håller jag med.
Lite som djävulens advokat...
SvaraRaderaJag är själv både (ung, 62 år) pensionär och skuldfri, men man behöver inte generellt vara skuldfri vid pensioneringen om man bara har planerat väl för sin pension.
Om den totala pensionen är tillräckligt hög så kan man ju fortsätta att betala ränta och amorteringar.
Problemet för de flesta "vanliga" människor är att man inte kan göra båda delarna fullt ut, dvs både pensionsspara och amortera lånen.
Frågan blir alltså, hur fördela ekonomiskt överskott mellan spara och amortera? 50/50? Vad är lämpligt? Några synpunkter?
Besser
Nej, amortering eller sparande - det är frågan. Huvudpunkten är att kunna göra sig skuldfri enligt plan - det är det väsentliga. :)
RaderaPenning, hur är strategin när det gäller underhållning av huset? Amortering är bra, men det är nog minst lika viktigt att kontinuerligt lägga undan pengar för underhållning och renovering.
SvaraRaderaDet har du rätt i. Tio kronor per kvadratmeter i månaden bör en villaägare lägga undan, allt enligt Handelsbanken. :)
SvaraRaderaKöpte hus för 5 år sedan med en dryg miljon i lån idag är det avbetalt. Genomsnittsamortering 17 000 kr per månad. Men ojämt fördelat över tiden, när börsen var "billig" köpte jag mer aktier istället för att amortera och sen när den blev dyr igen gick alla pengar till ammortering. Tanken var att bli skuldfri på 10 år men det blev 5 av bara farten:-)
SvaraRaderaFantastiskt! Du har då lyckats väl! :)
RaderaTycker det ämne är extremt intressant. Får en känsla av att väldigt många inte amorterar på lånen i dagsläget samtidigt som de räknar med att:
SvaraRaderaA)Bolåneräntorna kommer vara låga för all framtid.
B)Bostaden man äger kommer alltid kommer stiga i värde.
C)De flesta av oss kommer ha arbete med bra löner också i framtiden.
Allt för få har några som helst marginaler i sin ekonomi. Samtidigt är det som håller hela grejen igång.
OK, nu låter jag kanske som värsta pessimisten, men jag tror det kommer smälla ordentligt och många kommer bli tvungna att sälja sina hus. Sverige befinner sig i en lika stor kris som Grekland, men vi förnekar det eftersom ingen vet vad vi skall göra för att ändrat ett ohållbart system.
Detta är min åsikt och givetvis hoppas jag att jag på grund av okunnighet dragit förhastade slutsatser. Men hade varit kul att höra vad ni som kan ekonomi betydligt bättre än mig har att säga?
Vad sägs om nedan korta men intressanta artikel?
Raderahttps://www.avanza.se/aza/press/press_article.jsp?article=234186
Det är i mina ögon skrämmande att så många verkar resonera enligt ABC för jag håller verkligen med.
RaderaÄr väl bara att hoppas att alla dessa får rätt för annars så kan det nog bli stora problem. För det är ju självklart att räntorna ligger extremt lågt de närmaste 30 åren och att det området bostaden ligger i kommer att vara minst lika populärt. Kan ju inte hända något annat.
Själv är jag tyvärr inte lika modig och tror gott om framtiden så därför har jag tagit det tokiga valet att amortera så mycket jag i princip kan. Fast jag är väl bara dum och förstår inte att framtiden är ABC ;)
Amortera är bra för att lindra magkatarr. :)
Radera