Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Att veta varför

Alla vi människor fyller våra dagar med än det ena, än det andra. Jobb, hobbies, hemarbete, motion eller vad det nu må vara. Vissa saker gör vi för att det är kul, andra för att det behövs och ytterligare något som är mer tvång än frivillighet. Men oavsett vad det är vi pysslar med så är det begåvat att begripa vad man håller på med. Det är verkligen bra att veta. Ytterligare ett snäpp i klokhet är att dessutom förstå varför.

Att ha en skvätt tålamod underlättar, inte minst. Ett bra exempel är att spara pengar för framtiden. Det kan vara både tråkigt och trist där det är lätt att ge upp. Ofta är det för att vi fokuserar för mycket på målet och för lite på resan dit. Ytterligare ett exempel till är mitt onda knä som gjorde att jag tvingades göra en 'adapt and overcome'. Jag behövde göra något för mitt välbefinnande och bestämde mig för att börja styrketräna. Men till skillnad från yngre dagar, då jag gick till gymmet och slet och drog så tungt det bara gick, tränade jag enligt mitt program, tog inte i för mycket, om det smärtade någonstans tog jag det ännu försiktigare. Ett ganska kort träningsprogram varannan eller vart tredje dag har det blivit. Men med paus för semester, helt utan dåligt samvete. Träningen har varit behaglig och utan sikte på något mål mer än att må lite bättre.

Numera har jag nästan aldrig ont i nacke och rygg, något som plågade mig ofta förr. Jag har fått bättre hållning och är starkare. Jag mår, äter och sover bättre. Jag har bara 'gjort' min träning - ibland med mer inspiration och ibland lite mindre - utan en tanke på något mål. Som att sparat en hundring i månaden i en spargris och senare upptäcka att den är stinn och full med en förmögenhet. Mitt enda bekymmer nu är att mina skjortor börjar sitta tight över axlar och armar. Det kan jag stå ut med - även jag är kokett.

Ett ambitöst mål kan få dig att ge upp nästan med en gång. Gå ned tio kilo på en vecka? Det funkar inte, och det vet vi egentligen. Djärva mål är inte fel, men själv behöver jag ha trevligt och roligt på vägen. Jag behöver veta varför jag gör något, och detta 'varför' kan inte endast vara målet i sig. För mig är målet den goda toppingen på glassen som skulle vara på tok för söt utan just glassen - vägen. Ja, jag vet inte riktigt om jag lyckas förmedla vad jag menar. Men jag hörde på radion idag att skolan ska bli bättre på att förklara för barnen varför de behöver lära sig saker i ett visst ämne, istället för att bara konstatera att det handlar om att få ett betyg - något som inte skapar intresse för 'vägen'. Eller vad tror du?

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , intressant?

Kommentarer

  1. Väldigt bra inlägg!

    Du har rätt i varenda ord.
    Fortsatt lycka med din träning.

    SvaraRadera
  2. Jag väntar spänt på en kurs i privatekonomi i grundskolan, men att berätta varför man lär sig är helt klart en början. Du har aldrig varit intresserad av fastigheter Per? Är det amortering som gäller för din del?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Menar du att investera i fastigheter? :)

      Radera
    2. Nej, jag har inte haft modet. Har du? :)

      Radera
    3. Nej, jag är livrädd om jag ska vara ärlig (även om intuitionen säger mig att det är en god idé). Jag har svårt att omge mig med människor som förstår det här med pengar över huvud taget. Allt in=allt ut+lite till för mina vänner. Men lite mer kött på benen så!

      Radera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg