Fortsätt till huvudinnehåll

Utvald

Skeenden

Jag landar sällan. Mitt liv är i stort en färd i ständig flykt. Sällan finns tiden och förmågan samtidigt att tvinga korta bröstflås till djup magandning. Eller förvirrade, lätt förglömliga planeringsövningar till tankar som blott kan uppstå i en närvaro i nuet - då jag egentligen väljer att inte tänka alls. Sådant kan ske när jag är fri från jobbets krav och familjelivets agendapuls. Annars inte. Jag började fundera kring skeenden. Sådana som uppstår hela tiden ur intet. Ibland ett och ett men också i ett komplext parallellt mönster. Kanske en varm känsla på huden då solstrålar letar sig dit. Eller en insikt kring något som mitt undermedvetna bearbetat under lång tid. Ett fågelstreck precis i skymningen i en skog, vid en strand där molnen brinner i alla röda nyanser. Den kalla vinbärssaften mot gommen, sur och söt och torr på en gång. Ett leende från en okänd människa som jag känt hela livet. En melodi som har långt många fler toner. Sinnena är mina vänner hela vägen i en färgprak

Göra rätt för dig


Varje kväll när jag som liten pojke låg i min säng för att sova, satte sig min pappa bredvid, stoppade om mig och klappade mig mjukt på huvudet.

'Min pojke', sa pappa varje kväll. 'Om du inte skulle vakna imorgon. Om den här dagen som passerat har varit din sista. Skulle du då vara stolt över det du uträttat i livet?'

'För om det inte är så' , fortsatte han, 'då det dags att börja göra rätt för dig.'

Den här texten är inte min egen även om jag ibland önskar att så varit fallet. Föräldrar tenderar att bereda väg för sina barn men inte att FÖR-bereda dem för resan. Varför?

Ingen människa är fullkomlig. Alla gör vi fel när vi menar väl. Inte alltid är vi heller goda människor. Varför är vi då så svaga på att förmedla och lära våra barn utifrån de erfarenheter vi skaffat oss men så bra på att förmana dem?

De gånger jag pratar med mina barn om det jag upplevt är de oftast mycket intresserade. Det blir kanske väl ofta en aning ytligt och opersonligt - jag borde väva in mer om hur jag kände och upplevde på ett mer målande sätt. Men helt tydligt så är pappas liv och leverne spännande för dem.

Du kanske tycker att en far som talar med sitt barn på det här sättet ovan är brysk eller okänslig? Det är dock inte min åsikt. Det är istället en omtanke och en djupsinnighet som ett barn kan förstå och ta till sig. Det är en gåva värd mycket mer än dyra leksaker och nöjen eftersom den verkligen innehåller det som får en människa att växa på riktigt.

Jag har sagt det förr men det tål att nämnas fler gånger. Ett barn är ditt ansvar och inte din egendom. Din uppgift är att förmedla den kärlek, kunskap och omtanke som gör att barnet blir livskraftigt i världen - med självkänsla, självförtroende och kunnande.

Lär ut att försöka och att inte ge upp. Ge inte svaren utan ställ frågorna. Låt barnet känna friheten att pröva sina vingar med förvissningen att du finns där i bakgrunden att skydda och stötta. Se till att vara en förebild så ofta som du förmår. Lyssna och besvara. Ta på allvar och förringa inte. Respektera och acceptera.

Vill du att ditt barn ska göra rätt för sig i livet måste du leda vägen.

'Only a life lived for others is a life worthwhile.'
Albert Einstein

'You must be the change you wish to see in the world.'
Ghandi

Läs även andra bloggares åsikter om , , , intressant?

Kommentarer

  1. Jag gillar din blogg!
    Jag kollar in här Varje dag!

    SvaraRadera
  2. Du har så rätt! Även min far brukade säga god natt med en liten lättresumé över mina tillkortakommanden och mina småsegrar (över mig själv). Och jag tog aldrig skada. Tvärtom! /G

    SvaraRadera
  3. Eller lite mer anpassat till vår tid "You must be the change you wish to see in yourself."

    SvaraRadera
  4. AK, tack! :)

    G, kanske uppbyggande?

    Anonym, mer av tidens anda. på gott och ont.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Välkommen att kommentera här på bloggen, inget går upp emot en levande dialog. För att göra det så enkelt som möjligt men samtidigt bibehålla ett skydd mot anonymitetens nättroll krävs nu inloggning för att kommentera.
Kommentarer kräver registrering, exempelvis hos Blogger, Google, Yahoo, Wordpress eller annan OpenID-leverantör.
Håll en god ton i kommentarerna, respektera övriga kommentatorer och läsare samt håll er till ämnet. Brott mot svensk yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, uppmaning till brott eller personliga detaljer om privatpersoner och uppenbar reklam kommer att raderas.
En del kommentarer identifieras automatiskt som spam och dyker därför inte upp förrän de avspammats. Ha tålamod!
I övrigt undviker jag att censurera så det är kommentatorns ansvar för innehållet som föreligger.

Populära inlägg